Kröning!

Glömde ju aldeles bort sommarens höjdpunkt!
Eller varför inte säga själva sommarlovets kröning.

Kräftorna!
Ingen sommar utan kräftor.
Traditionen är stark i vår lilla by i dalarna.
En fredag, vanligtvis andra veckan i augusti, vartannat år är det fiske!
(vartannat för att de inte ska ta slut)

140 kräftor blev det!

En av dem handplockad av mig! Några håvplockade, men de flesta burfiskade.
Jag tror nog att det lutar åt något slags rekord faktiskt.
Jag kan inte minnas att vi fått så många sedan jag var riktigt liten.

Halv två på natten var vi ute och tog upp burarna sista gången.
Stjärnklar himmel, vindstilla, spegelblankt vatten. Bara ljudet av åror och ficklampsljus som dansade över sjön. Ljuset från alla lägeräldar som ett pärlband utefter sjöstranden.
Kom i säng halv fyra.

Sedan hade vi skiva dagen efter alla 20 vuxna och fyra barn.
De sörplades och skalades med andakt kan jag tala om!
Och vi hade så mycket köpekräftor kvar att vi fick låta dem ligga kvar i frysen.

Man kan inte annat än att var nöjd med en sådan magnifik avslutning på sommarlovet.