Promenad i skogen.
Bil dit och hem.
Han valde fotboll igår och idag gick det inte att övertala honom att spendera mer tid än tre timmar ihop med mig på promenad i skogen.
Jag står inte ut men hittar inte orden.
Är för arg och besviken.
Sitter tyst och stum.
Det tär och spränger och upptar en aldeles för stor del av min vakna tid att tänka på.
Men nu får det vara slut på tystnaden.
Jag vill ut ur detta stängda rum.
Öppna fönstret och flyga fritt.
Amen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar