Norge!

Vi är hemma nu!

Från vandring i Norge och omväg hem via dalarna. Har varit hemma en vecka och längtar tillbaks till fjäll och fjordar och semester vila.

Det är inte riktigt samma sak att vara hemma i var sin lägenhet och försöka jämka ihop vardagen.

Det blir så tydligt att jag inte trivs med det här särboprojektet. Vet inte riktigt hur mr H ställer sig till det.

Det är dags att ta tjuren vid hornen tror jag. Prata om den där läskiga framtiden och hur den ska se ut.

Här är lite Norge bilder att vila ögonen på i alla fall.

Inte så bra väder första dagen, men vackert var det.

En av alla de förr så otilgängliga bondgårdar vi passerade.

Några hundra år på nacken. Nu mer kommer man dit tack vare en sprängd väg i bergssidan. Innan var man tvungen att klättra dit på stegar över berget.

Vackert så det gör ont nästan.

Klara färdiga...

...not!

Ja, det där med att det aldrig riktigt blir som man tänkt sig.
Det blir det inte!
Har nu engoberat och skurit ut mönster och ristat och haft mig.
Kastat har jag också gjort. Burken med magen och baskern fick åka, liksom en annan burk och förmodligen får jag göra mig av med två skålar och en kanna när jag kommer tillbaks i augusti. De står nu vattenbesprutade och inplastade i tre lager.
Förhoppningsvis möglar de inte på en och en halv månad...
Förhoppningsvis kan jag beskicka och bränna dem, håll tummarna!

Det finns emellertid ett gäng grejor som gick in i ugnen och det ska bli spännande att sätta glacyr på dem.

Nu ska jag knata upp på vinden och rota i gömmorna efter regnbyxor och hatt och fingervantar!

Keramik kurs!

Tro det eller ej!
Jag har tillbringat större delen av denna soliga vecka inne i en keramik verkstad på Kungstensgatan.

Inte för att jag lider av det speciellt mycket.
Det är väldigt kul!

Jag drejar av hjärtans lust och iver och har åstadkommit en mindre mängd skålar, burkar, krukor och muggar.

Ingen av dem ser ni emellertid på bilden, ni ser var jag har

hittat den. www.vavrakeramik.blogg.se

Idag kan jag stoltsera med två skålar och ett fat.

I morgon kanske de flyger av drejskivan när jag ska beskicka dem.

Man vet aldrig.

Som nybörjare gäller det att inte ha så stora förhoppningar har jag lärt mig.

Ibland eller snarare ganska ofta får man börja om från början. Eller kanske inse att det man tänkt ska bli en rund liten burk, blir en burk med en bullig mage och en basker på toppen.

Återkommer med den.

Eller så blir muggen som ska växa fram på drejskivan bara en liten simpel skål att ha flingsalt i.

Inte fy skam det heller i och för sig.

Men det hade varit fint med en egenhändigt drejad mugg som det faktiskt rymmer åtminsone en liiiiten kaffesvätt uti.

Hoppas att jag stolt kan lägga upp en eller annan bild på mina egna verk här när dem är brända, glacerade och klara.

När man stoppar in grejorna i ugnen för den sista bränningen är det som ett litet lotteri. Antingen blev glacyren och engoben precis som man tänkt sig eller så ser det snarare ut som om någon har spytt på grejorna och man önskar att man hade sluppit se eländet.

Det blir ibland/oftast nästan aldrig som man tänkt sig.

Ibland bättre, ibland sämre.

I morogn är det emeller tid sista gången jag cyklar genom stan och riskerar halva livet för att slippa köpa SL kort mitt i sommaren.

I morse när jag kom ned till min lilla röda hoj var det ngn som hade snott min ringklocka!!

Hör på maken!

Jag fick skrika lite käckt "ur vägen" biten mellan slussen och Londonviadukten efter alla turister som vandrade ut i cykelbanan. De var många och jag kände mig lite som en kärring faktiskt.

Nå ja, det om det.